magiskaunder

Efter en tjugofyra timmars lång resa har jag plötsligt hamnat i ett regningt Göteborg. Det var exakt vad jag väntat mig, men när man tänker sig tillbaka till Västindien så frågar man sig 100000 gånger - hur fan kunde jag födas här?
Anledningen varför jag sitter här sex timmar innan jag skall till skolan (jag behöver ca 10 timmar sömn, haha..)beror på att om man drar tillbaka klockan fem timmar kommer man in i den paradisiska tiden. Ett nytt ord, ett bra ord. Jag kommer gå in på beskrivningar av min resa i senare inlägg då jag tryckt in alla miljoner bilder jag tagit på palmöarna i min dator.

Nu ser jag mest framemot att träffa alla mina underbara vänner, för det är vad jag har runt omkring mig! Det startar redan imorgonbitti då jag ska ha följe med min Ebba till skolan, mihi, vad roligt.
Nu vill jag bli trött, annars vet jag inte vart jag ska ta vägen. Kanske gå in och beskåda vårt nya, underbara badrum? Ahh, vad fint. mm.

Sammanfattningsvis får ni min Västindien- resa på en ostbricka i nästa inlägg. Hoppas ni sover sött!